Jag vill gärna slå ett slag för en av mina första och äldsta uppdragsgivare. Det är en familj som driver två företag i Göteborg, i det ena konstruerar och tillverkar de armbågskontakter som de säljer i flera länder. Det andra, JC Gravyr & tryck, var från början ett litet företag som familjen köpte och på tolv år har utvecklat till ett av landets ledande producenter och leverantörer av det mesta förekommande i skyltar.
Jag kom i kontakt med familjen Stangmo, makarna Johnny och Christina, redan när jag jobbade på en mediabyrå här i Ale. Minns första mötet i deras lilla nyinförskaffade verkstad i Nordostpassagen i Göteborg. De hade tagit över ett fåtal befintliga maskiner i gravyrfirman, men redan då fanns det planer på att utveckla och expandera. Mitt uppdrag den gången var att plåta gravyrbilder till hemsidan.
Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna för Stangmos och deras två företag. För cirka tio år sedan kom även dottern Madeleine in i verksamheterna. De har flyttat till större lokaler i Majorna och när de blev för trånga byggde de ett loft och fick ytterligare 140 kvm. Men det räcker inte, de är ännu en gång på jakt efter ännu större lokaler.
Genom åren har vi haft sporadiskt kontakt, de har hört av sig med jämna mellanrum när de velat ha hjälp med saker som hemsidan, produktbilder och, för några år sedan, även en produktkatalog. Sedan begynnelsen har jag gjort om och utvecklat deras ena hemsida minst tre gånger, senaste gången var hösten 2018.
Egen design av skyltar
I dag säljer Stangmos en stor del av sina skyltar i webbshopen jcgt.se. Shoppen är ett bra sätt att nå det kundsegment som utgörs av privatpersoner. De har satsat mycket på teknisk utveckling av shoppen vilket bland annat resulterat i en applikation som låter kunden designa sin egen skylt. Isortimentet ingår även specialartiklar som piktogram, taktila skyltar samt kontrastmarkeringar och en stor del av kunderna finns inom offentlig sektor.
Det är roligt att jobba ihop med Stangmos, de vet vad de vill och är samtidigt väldigt lätta att samarbeta med. Visst är det en utmaning med bestämda uppdragsgivare, de flesta av mina andra kunder ger mig i stort sett fria händer vilket är en helt annan typ av utmaning. Båda sätten är roliga att ta sig an och det är lärorikt med olika typer av kunder.
Nu har jag fått det hedervärda uppdraget att ägna en dag i veckan i två månader åt att jobba med den ena av deras två sajter. Det handlar om jckontakter.se, den som presenterar armbågskontakterna. Jag ska fotografera ett antal nya kontakter och i nästa skede presentera dem på ett bra och tydligt sätt på hemsidan.
Växande företag
När jag var där och träffade dem för att diskutera jobbet insåg jag hur mycket de har vuxit. De är i dagsläget 15 personer, inklusive dem själva, och på mötet som jag fick vara med på var det tydligt att alla är involverade i det mesta fast på ett strukturerat sätt. Det är en trevlig stämning på företaget och alla verkar engagerade i sina arbetsuppgifter. När jag gick därifrån sken solen och jag kunde lämna JC-företagen med en god känsla i magen och ett leende på läpparna.
JC Kontakters kundkrets består i första hand av företag och offentlig sektor medan JC Gravyr & Tryck har många privatpersoner som kunder. Ska du köpa en skylt av något slag, titta gärna in på jcgt.se och om du är arkitekt eller bara nyfiken på armbågskontakter rekommenderar jag ett besök på jckontakter.se.
Bilden till vänster visar en av armbågskontakterna som jag fotograferat för JC Kontakter.
Du kan göra fina stilleben av sånt du har hemma. Är säker på att ditt hem är fullt med saker som du kan göra ursnygga bilder av. Du kommer långt med en hyfsad kamera, bra ljus, en lämplig bakgrund och lite fina saker. Sen är det bara att tuta och köra!
Jag såg nyligen en massa youtubefilmer med Elin Kero, en jätteduktig ung fotograf som specialiserat sig på att fotografera stilleben. Blev inspirerad och har börjat göra egna trevande försök. Det första jag gjorde var att besöka ett loppis för att köpa billiga saker, men har tyvärr inte lyckats att ta någon särskilt fin bild med det jag fick tag på. Däremot har jag plåtat andra saker som jag hade hemma, det är jätteroligt och jag är ganska nöjd med några av bilderna.
Kolla efter tapetprover
Hos Elin fick jag också tipset om att använda tapeter som bakgrund. Besökte min lokala färgbutik och fick tag på utgångna tapetprover billigt, dit åker jag fler gånger. Det är sånt som de ändå ska kassera, jag fick några gratis och en oöppnad rulle gav jag 50 kr för. Fick kanske inte riktigt tag på det jag hade tänkt, men det blir fler besök.
I kväll har jag plåtat sybehör, det blev helt okey även om jag kunnat vara mera noggrann med detaljerna. Men jag är ännu i experimentstadiet och håller på och lär mig, så jag är hyfsat nöjd med bilden. På sikt ska det nog bli fina stilleben av sånt jag har hemma men även av saker som jag lånar eller faktiskt köper. Frukt, godis och bröd är sånt som gör sig bra på bild.
Jag tycker om att fotografera i befintligt ljus men så här års är det inte alltid ljuset räcker till ens mitt på dagen. Eftersom min bild är fotograferad efter mörkrets inbrott så har jag använt blixt, denna gång tog jag min speedlight. Oftast använder jag studioblixtarna men i kväll var jag för lat för att orka rigga så jag nöjde mig med speedlighten. För att slippa slagskuggor slog jag den i taket, rummet där jag fotar har snedtak så ljuset vinklades precis dit det skulle utan en massa svarta fula slagskuggor.
Trådrullar, några knappar, ett måttband, synålar, två fingerborgar och en sprättkniv fick vara fotomodeller i dag. Fotograferat med Nikon D750, f/9, ISO 200, brännvidd 92 mm, speedlight avfyrad i TTL-läget.
Schackstilleben
Min pappas schackspel (han gick bort 1988) har stått här hemma mer eller mindre orört i många år, min son fick det när mamma sålde huset 2002. För ett par veckor sedan kom jag på att det kanske går att plåta av det, göra ett fint stilleben. Kollade lite hur andra gjort och skred sedan till verket. Det blev totalt tre bilder varav en visas här. Denna och övriga två finns på pixabay.com.
Schackbrädet köpte pappa på sin enda utlandsresa, Marbella 1977. Vi var där hela familjen och föräldrarna åkte på en dagsutflykt till Alhambra, om jag inte minns fel köpte han brädet där. Pjäserna fick han av mig i julklapp, gissningsvis samma år. Och nu finns alltihop fångat på bild, de har i skrivande stund laddats ner av andra på Pixabay ett par hundra gånger. Kul tycker jag!
Tänk på skärpedjupet
En bra sak att tänka på när man fotograferar stilleben är skärpedjupet. Med stor bländare blir skärpedjupet kort, som på min schackbild. Sysakerna har jag fotat med en mindre bländare vilket ger skärpa åt nästan alla sakerna. Vilken bländare som väljs beror helt på hur stort skärpedjup som önskas. En liten bländare (högt tal) ger dessvärre mindre ljusinsläpp vilket kan ställa till det vid fotografering i befintligt ljus. Det går givetvis att justera genom att höja ISO och ställa kameran på ett stativ med längre slutartider, men jag tycker att resultatet blir bättre om det finns tillräckligt med dagsljus.
Det är bara att sätta igång och testa, foto är verkligen kul!
Schackbräde inköpt i Spanien 1977 med pjäser köpta på varuhuset Sigma i Västerås. Fotograferat med Nikon D750, 1/250 sek, f/4, ISO 100, brännvidd 58 mm, studioblixt avfyrad.
De flesta av oss som gillar att fotografera strävar konstant efter att bli en bättre fotograf. Alla har kanske inte tid och råd att gå kurser, men det finns sätt som visserligen kostar en del tid men som i gengäld är gratis. Vi som gillar att plåta kan lära oss mycket på nätet, dels via kanaler som Youtube och fotogrupper på Facebook, men även genom att gå med på olika sajter där de egna bilder blir bedömda av andra.
Det kan vara tufft att få sin älsklingsbild refuserad på ett sådant forum. Men i stället för att bryta ihop och känna sig missförstådd är det läge att granska sitt alster med kritiska ögon och fundera över vad som kunnat göras bättre. Är bilden skarp? Ligger skärpan på rätt ställe? Kunde bilden ha komponerats snyggare? Är den tagen ur en fördelaktig vinkel? Är den fotograferad med optimalt skärpedjup? Hur faller ljus och skuggor? Är det lugnt eller oroligt i bakgrunden? Det finns många frågor att ställa sig när en bild man själv tycker är bra refuseras av andra.
Du blir en bättre fotograf men glöm att bli rik
På pixabay.com finns det nära 120 000 medlemmar som genom funktionen för kvalitetskontroll har möjlighet att rösta in din bild eller att refusera den. Får du din bild godkänd innebär det att du bjussar på den, ger folk i hela världen tillstånd att ladda ner den och använda den utan kostnad även i kommersiellt syfte. Det finns möjlighet att donera pengar till fotografen, men räkna inte med att folk generellt vill betala för att använda dina bilder. Läste nyligen på sajtens forum om en medlem som på närmare 80 000 nedladdningar fått in cirka 40 US-dollar. Mina egna bilder har i skrivande stund laddats ner nära 21 000 gånger och jag har fått cirka 10 US-dollar totalt vilket stämmer bra i proportion till den andre fotografen.
Anledningen till att jag är med på Pixabay är alltså inte att tjäna pengar utan att utvecklas som fotograf. Det finns enormt mycket snygga bilder att imponeras och inspireras av och varje gång en bild blir refuserad ställs frågor om vad som kunnat göras bättre. Att titta på andras bilder väcker beundran och inspiration, ger idéer och lust att ta fram kameran. Det är värt mycket! Att dessutom kunna utvecklas på tider som passar en själv gör inte saken sämre. Och självklart tilltalar det egot när andra gillar ens bilder!
En av mina nyare bilder på pixabay.com där jag är med i syfte att bli en bättre fotograf. Fotograferad 2019-02-12 med Nikon D750.
Tävla med dina bilder
Är sedan några veckor även med på gurushots.com. Det är ett lite annat upplägg, där har andra inte rätt att använda dina bilder utan du är helt enkelt med och tävlar i olika kategorier. Även där är det forumets medlemmar som bedömer dina bilder genom att rösta på dem och du kan vinna priser i form av gadgets på sajten. Du promotar dina egna bilder genom att rösta på andras och för att rösta tittar man automatiskt på många bilder. Det finns oerhört skickliga fotografer och det finns mindre skickliga. På Gurushot är den kvalitetsmässiga variationen större, men det är också utvecklande att titta på och bedöma mindre bra bilder. Här är det ingen som bedömer din bild innan du skickar upp den och deltar, du kan delta med vilken bild du vill oavsett kvalitet. Bedömningen görs genom det antal röster din bild får i den kategori du tävlar i.
På Gurushot avancerar du också i nivå som fotograf. Som ny är du en newbie och efter ett antal ”achivements” blir du undan för undan rookie, challenger, advanced, veteran, expert och så vidare. Det högsta du kan bli är guru och som sådan kan du ordna egna fotoutmaningar, bestämma ett eget ämne. Det går ganska fort och lätt att avancera i de första stegen, men från och med veteran blir det svårare.
Gamla och nya bilder
Jag har rotat fram och laddat upp en massa gamla bilder på pixabay.com. Självklart tar jag även nya bilder och delar där, men visst är det kul att bilder jag knappt minns att jag tagit blir godkända och kan faktiskt kan komma till användning hos andra.
Även content writing kräver en arbetsplats med dator och andra investeringar som ska betalas med det som tjänas in.
Behöver du sökmotoriptimerade texter till din sajt, så kallat content? Content writing har blivit en stor business och den kvalitet som levereras är ytterst varierande. Det finns content writers som skriver för nästan inga pengar alls och det finns de som tar anständigt betalt. Jag hör till den senare kategorin och vet att den som köper i de flesta fall får det man betalar för.
Jag vill inte såga alla som skriver billigt vid fotknölarna, det är inte min avsikt. Men du som contentköpare bör kolla kvaliten på det som levereras innan du bestämmer dig för vem du ska anlita. i uppdraget ingår ofta research eller översättning och den som rafsar ihop en text på 300-500 ord för 75-80 kr lägger knappast särskilt stor möda på innehållet, det säger sig självt. Jag har haft som uppdrag att skriva om texter som lågdebiterande content writers producerat och det var i vissa fall så illa skrivet att det var svårt att förstå vad som menades.
Räkneexempel
Det finns de som skriver content för 20-30 öre per ord vilket ger 60-90 kr per text om den innehåller cirka 300 ord. Säg att en text ger 80 kr till den som skriver, det betyder att köparen ska ut med 100 kr inklusive moms. Efter att skribenten betalat skatt och egenavgifter återstår cirka 45 kronor och då är inte kostnader för egen utrustning, lokalhyra, försäkringar m m inräknad. Om denna ekvation ska gå ihop betyder det att skribenten måste spotta ur sig minst 30 texter per dag för att ha en någorlunda anständig inkomst. Med åtta timmars arbetsdag betyder det att det finns 16 minuter att lägga per text, inklusive research eller översättning samt sökmotoroptimering, förutsatt att man jobbar effektivt hela tiden. I min värld är det en omöjlighet att leverera kvalitet under de omständigheterna. Dessutom anser jag att det är slaveri att betala så dåligt!
Dumpad marknad
Jag blev nyligen ”erbjuden” att översätta texter på 300-500 ord från engelska och skriva content för 8 USD/text. Det skulle ge mig cirka 75 kronor/text. För mig är det en självklarhet att inte skriva för så lite pengar, dels är det ointressant att slavarbeta, dels är det att bidra till att ytterligare dumpa en marknad som redan är ganska förstörd. Den som besitter en kompetens, som det faktiskt är att kunna skriva SEO-content, ska ha anständigt betalt. Ingår dessutom research eller översättning samt sökmotoroptimering i uppdraget är det nära på kriminellt att förvänta sig texter av hög kvalitet för nästan inga pengar alls! Kundens argument var att det skulle vara ett långsiktigt samarbete med mycket jobb. För mig är det inte ett hållbart argument då det innebär att binda upp tid för väldigt lite pengar, tid som kan användas till betydlgt bättre betalda uppdrag.
Kvalitet eller kvantitet – valet är ditt
Jag är medveten om att content writing inte ger samma pengar som andra uppdrag och är också villig att gå ner i pris om någon ger mig ett långsiktigt uppdrag. 10 texter per dag tycker jag är max för vad som går att prestera om de ska hålla den kvalitet som jag eftersträvar. Jag är inte en leverantör av kvantitet, jag levererar kvalitet, texter som i de flesta fall rankar bra på Google. Vad du vill ha bestämmer du själv! Titta gärna på min prislista om du är intresserad av att köpa content-texter från mig!
Den första blixtbilden jag kände mig någorlunda nöjd med. Tog den efter att en kompis lärt mig ett knep som jag använt mig av sen dess, men det har bara fungerat på nära håll. (Det är min son som är modell).
Hör du till dem som blivit frustrerad över att dina blixtbilder ser ut som skit? Så har det varit för mig, jag har i tio års tid varit ägare till en speedlightblixt (extern blixt) som i stort sett legat oanvänd eftersom jag inte har varit nöjd med resultatet. De första fem åren blev den ytterst sporadiskt använd eftersom jag inte blev vän med den. Men så lärde mig en kompis ett knep som gjorde att jag kunde få till hyfsade bilder på nära håll, utan att ljuset blev platt, kallt och gav skarpa slagskuggor i megastorlek. Men på långt håll var den inte till mycket hjälp.
Det finns ingen standardlösning på att ta snygga och tekniskt bra bilder. Det är i alla fall ingen lättköpt qickfix, utan kräver många års erfarenhet och ständig träning för att bli trygg och säker i att hitta rätt oavsett yttre förhållanden. Det gäller också att välja utrustning som man blir bekväm med och som man trivs med, det är viktigt. Det är ganska rejäla investeringar oavsett om man är prylnörden som ska ha allt det värsta eller om man, som jag, vill kunna ta schyssta bilder utan att ruinera mig på utrustning. Ställde för någon vecka sedan frågan i ett fotoforum som jag är med i: Vad är viktigast för att ta en riktigt bra bild, kameran eller fotografen? Tror att 90 procent svarade fotografen och jag håller med om det. Du kan köpa hur dyra prylar som helst men ändå misslyckas eftersom du inte kan hantera din utrustning. Ett bra exempel på det är jag själv och mitt inköp av en blixt som jag inte förstod mig på.
Ordet fotografera är visst grekiska och betyder ”måla med ljus” och det är ju precis det man gör. En stor del handlar om ljuset; ljusets färg, kvalitet, styrka och riktning.
I helgen har jag tittat igenom en kurs i fotografering med speedlightblixt på moderskeppet.se och fått en och annan pollett att trilla ner. Förstår nu på ett helt annat sätt hur jag ska tänka och jag har också lärt mig verktygen för att lyckas bättre än tidigare. Det handlar i stort sett om tre saker: Ljuskällans färg och riktning, bländaröppning och ISO. Låter lätt och det är det nog för den som fått in tänket i förlängda ryggmärgen. Där är inte jag, men jag ska göra mitt bästa för att ta mig diit.
Kursen fick mig att inse att speedlightblixten är ett fantastiskt verktyg för att kunna ha med sig en bärbar studio utomhus. Har man dessutom med sig ett vitt paraply eller en vit plaskasse är man hemma. Ska bli så kul att låta min gamla speedlight få nytt liv, nu med ett helt annat tänk än tidigare.
Det är inte så dumt att jobba hemma. Visst kan det kännas lite ensamt ibland, men jag tycker ändå att det har gått bra. Det går fint att ta emot kunder hemma i köket också och det kan vara riktigt trevligt att sitta på altanen med en kopp kaffe och prata jobb samtidigt. Största fördelen, som jag ser det, är att jag styr arbetstiderna på ett helt annat sätt. Är det fint väder en dag kan jag utnyttja det ett par timmar mitt på dagen och jobba igen det på kvällen. Om jag vill. Det finns inget som hindrar kvällsjobb i ett hyrt kontor heller, men det känns inte så värst lockande att sitta kvar i ett tomt kontorshotell sent på kvällen.
Mysigt hemmakontor
Så med facit i hand, nu efter några månader, måste jag säga att på det stora hela har det varit över förväntan lyckat att flytta hem jobbet. Det var ett tufft beslut att ta, jag velade länge innan jag kom till skott och sa upp kontoret. Det kändes som ett steg tillbaka, men när jag väl bestämt mig så släppte de negativa känslorna. Jag stortrivs i mitt hemmakontor, det är riktigt mysigt, och ångrar inte en sekund att jag flyttade hem. Dessutom har jag bättre bredband hemma, det är inte helt oväsentligt i sammanhanget. Och tv på kontoret 🙂
För mig var största fördelen med att hyra kontor i ett kontorshotell dels att jag fick nya kunder, dels den sociala biten. Andra ensamföretagare blev som arbetskamrater, det fanns oftast någon att fika och luncha med. Det blir givetvis inte på samma sätt att jobba hemma, även om det dyker upp någon då och då, men det går bra att fika ensam också. Dessutom blir det inte lika långa fikaraster… 🙂
mamedia.se använder cookies för att optimera ditt besök. Genom att fortsätta att surfa på sidan godkänner du användningen av cookies. Mer information om cookies och hantering av personuppgifter finns på läs-mer-sidan. Jag förstår!Läs mer
Personuppgifter och cookies
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Jag kom i kontakt med familjen Stangmo, makarna Johnny och Christina, redan när jag jobbade på en mediabyrå här i Ale. Minns första mötet i deras lilla nyinförskaffade verkstad i Nordostpassagen i Göteborg. De hade tagit över ett fåtal befintliga maskiner i gravyrfirman, men redan då fanns det planer på att utveckla och expandera. Mitt uppdrag den gången var att plåta gravyrbilder till hemsidan. 
